konsten att hitta en kamera som faktiskt säljs

Igår lärde jag mig en viktig sak angående kamerainköp. Tidigare levde jag under den falska förespegligen att det svåraste momentet var att bestämma sig för vilken kamera man ska köpa. Som sagt, igår lärde jag mig att den svåraste biten är att faktiskt hitta en affär som påstår sig sälja kameror och som faktiskt gör det.

Ungefär såhär gick det till: vi gick in i den aktuella affären och hittade kamerahörnan. Där står allt mellan 3 till cirka 20 olika kameror uppställda. So far so good. Jag hitter en kamera jag vill ha och i de första affärerna, innan cynismen slagt ut för fullt, sa jag att jag vill köpa den och den kameran... efter en stunds väntan får jag beskedet om att, nej tyvärr, den är slut.

Lite senare under eftermiddagen bytte jag strategi och istället för en plockade jag ut två, tre kameror som jag kunde tänka mig och frågade om de hade någon av dem... men svaret var uteslutande att nej, tyvärr. Det var aldrig någon som verkade tycka det var konstigt att de skyltade med en massa kameror som de inte kunde sälja - jag kan ju tycka att det naturliga i det läget är att tillfälligt plocka bort aktuell vara.

Mitt favoritställe var onekligen den där det bakom varje kamera fanns små lappar där det stod ungefär "om du vill köpa den här varan så ta med en lapp till kassan". Vi noterade att det bara fanns lappar bakom cirka hälften av uppställda kameror och drog således slutsatsen att de kameror där inga lappar fanns inte heller fanns i lager. Jag tog en lapp och gick till kassan och kände mig rätt så säker på att NU ska det väl ändå gå vägen. Väl där ringer kassakillen till någon och ber honom kolla om just den kameran jag vill köpa finns ... men nej. Jag ber då om en annan kamera. Kassakillen ringer upp ingen och nu finns det en kamera. Efter en stunds hoppfull väntan kommer någon med kameran - tyvärr inte den jag frågade efter.

Det roligaste i det hela var att den enda (som det verkade) kameran de faktiskt sålde i den butiken INTE fanns uppställd för uppvisning bland de andra kameroarna.

Jag är liksom inte helt förvånad att den fanns kvar så att säga.

Vårt sista stopp var Wal-mart. Där frågade jag helt sonika vilka av de ca 20 uppställda kamerorna som de faktiskt sålde. Säljkillen pekade ut fem. Jag gav upp.

Allt som allt en väldigt givande eftermiddag.

Nu tänker väl alla att "men varför betäller hon inte bara online och får det hemskickat?" och det tänkte jag också först men om man ska slippa betala sjuka mängder i frakt tar det 7-10 dagar och jag vill ha en kamera NU!

Efter eftermiddagens något uttröttande aktivitet åt vi middag på Panda express.