torsdag 8 oktober 2009

sista dagen på south beach

I eftermiddag lämnar vi vårt liv här i Miami och återvänder till Sverige. Vi håller på och packar och städar ur lägenheten för fullt. Det verkar som om allt kommer få plats, med nöd och näppe, och jag kan konstatera att de tre resväskor vi hade med oss när vi åkte hit har blivit fem. Det känns lite småtråkigt att byta 30 grader och strålande sol mot Sveriges höstväder med vetskapen om att en lång vinter ligger framför en men samtidigt skönt att återvända till vänner, familj och det hemtama. Inte för att jag varit särskilt aktiv på att blogga (och inte för att jag tror att så många fler än min mamma följt bloggen den senaste tiden) men jag kan ju ändå meddela att detta blir det sista inlägget för gott! Snart ses vi!

fredag 18 september 2009

orkankoll

Hittills har årets orkansäsong inte bjudit på någon vidare dramatik, vilket vi är glada över. Tydligen är peaken ungefär nu så vi får väl se vad som händer. Om man vill kolla läget på orkanfronten så kan man göra det på national hurricane center. Vi hoppas på att ovädret och översvämningen vi hade i juni räcker som oväders-upplevelse.

koreansk grill

För ett par veckor sedan var det Labour day här. Vi firade denna helgdag i, vad jag antar, en väldigt otraditionell tappning. Vi åkte till en koreansk restaurang för att äta deras korean BBQ. Det var min thailändske vän som peppat på detta ett tag. Suwannee, som hon heter, åkte en gång till Korea i en månad "för att äta - jag känner en med en restaurang där så jag bodde där och åt".


Det var gott, och framförallt roligt med en grill mitt i bordet som alla kunde plocka ifrån, men jag skulle nog inte gå så långt som att åka till Koren endast för matens skull. Givetvis var vi tvungna att pröva friterad grönt-te glass till efterätt. Fast det hade nog varit godare med hederlig gammal vaniljglass, konceptet är det dock inget fel på.

tisdag 8 september 2009

disneyworld

När Emma och Marre var här drog vi till Orlando och Disneyworld, som består av fyra ordentligt stora nöjesparker, två vattenparker samt lite andra attraktioner. Den officiella rekommendationen är att stanna en vecka (och bli luspank på kuppen). Vi var där en dag. Vi valde att besöka Disney Hollywood studios som riktar sig till en lite äldre publik än femåringar... iallafall ibland. Vi hade tur för trots att vi var där en lördag var parken bara halvfull, köerna till de olika attraktionerna var inte så långa, vi hann med allt vi vill göra på en dag.

Vi kollade bland annat på Mupparna i 3D, notera miss piggy som frihetsgudinnan i fontänen....

...åkte Aerosmiths rock'n rollercoaster. Jag och Stefan (som är lite fega av oss) skickade in Marre och Emma att provåka en gång - när de kom ut lyriska tog vi mod till oss och följde med på andra åket. Den var grym, nästan helt i mörker och med Aerosmith (som tydligen sålt sig själva till disney) dunkande. Marre och Emma gav sig även på att åka "tower of terror" som i princip var en hiss som gick upp och ner helt oberäknerligt. De (läs jag och Stefan) med anlag för åksjuka och yrsel stod kvar på marken och kände oss som töntar. Vi var dock rätt nöjda över vårt beslut när de våghalsiga kom ner igen och sa att de nog inte skulle göra om det...
Snygga 3D-glasögon fick vi också.

anna och kennedy space center

Nu har alla våra besök åkt hem så jag tänkte rapportera lite om vad vi har hittat på den senaste tiden. När Anna var här åkte vi till Kennedy space center som ligger i närheten av Orlando men mer åt kusten. Vi kombinerade rymden med stranden och bodde i Cocoa Beach där vågorna var höga så vi kunde surfa bogggie board en dag. Här är vi vid ingången till rymdcentret, i bakgrunden syns raketparken.


På Kennedy space center kunde man titta på en massa olika "människan-i-rymden" relaterade saker och även åka ut till området där de skjuter upp raketerna. Discovery någonting var uppställd och klar när vi var där och väntade på uppskjutning.

Vi fick även provsitta en raket, ingen businessclass där inte.

Så här glada var Stefan och Anna över att få besöka NASA.

Morgonen därpå gick vi upp i ottan för att titta på ett uppskjutning av en satellit. Vi ställde oss bara utanför våra motellrum och fick en så här bra utsikt. Vi bodde några mil från kennedy space center och det var ett rätt ordentligt dån där vi befann oss, undrar hur det är att vara i närheten? Det var riktigt häftigt att se satelliten så jag kan bara föreställa mig hur det är att vara med vid en uppskjutning av en raket.

onsdag 26 augusti 2009

kompis

Sen en ganska lång tid tillbaka har vi börjat få besök av en ny kompis. Hon har börjat komma och hänga på vår lilla uteplats och är superkelsugen. Vi kallar henne Kissen.

I slutet av juni började hon se lite misstänkt tjock ut och när vi kom tillbaka från Sverige såg hon ut såhär:
Hon var precis lika kelsugen som förut och ville gärna hänga med in
Igår var hon dock jättesmal igen så någonstans i närheten ligger det nog en hög kattungar.

besök x3

Nu har vi haft Anna här på besök i nästan två veckor och hunnit med en massa skoj. Hon åkte dock hem i måndags förmiddag. I måndags kväll hämtade vi Stefans syster Emma på flygplatsen och i tisdags förmiddag kom även Marre hit. För tredje gången. Denna gång förärar hon oss dock med ett något längre besök än de andra som bara varat i 6-12 timmar och stannar till på söndag. I helgen är det åter dags för en sväng till Orlando, denna gång blir det Disney world.

En av de roliga sakerna som jag och Anna hittade på var att kidnappa en delfin och krama den.

onsdag 5 augusti 2009

grön dag

När jag såg att mina gamla hjältar Green Day skulle spela på American Airlines arena i Miami var jag tvungen att köpa biljetter. Ända sedan jag, av någon outgrundlig anledning, missade dem på Roskilde 2005 har jag lovat mig själv att åka och se dem så fort de kom i närheten. Inte för att jag har någon av skivorna efter Dookie (1994) men ändå. Sagt och gjort, jag övertygade Stefan om att han visst ville gå med och igår var det dags.

När vi kom till Arenan några timmar innan konserten för att hämta ut biljetterna spelades ett meddelande upp på både engelska och spanska om vad man inte fick ha med sig in, typ vapen och illegala substanser och så. Professionella kameror eller videokameror fick man inte heller ha. Inget problem, min kamera är synnerligen oprofessionell Vi gick och åt middag och när vi sedan återvände till arenan några timmar senare stod en gubbe med megafon och skrek ut att inga kameror WHAT SO EVER fick tas med in. Hej konsekvens!

Jag frågade megafonprataren vad man skulle göra: "gå tillbaka till bilen och lämna den där" -jaha, men om man inte har någon bil då? Han tittade lite förbryllat på mig som om han aldrig hade hört talas om någon som inte tog bilen överallt, men sa sedan att i "Bayside" fanns det skåp där man kunde låsa in sina tillhörigheter. Bayside är ett turiststråk med affärer och restauranger som vi förövrigt just kom ifrån eftersom vi ätit middag där. Det var bara att knalla dit igen. Väl på plats var det ingen som hade hört talas om att det skulle finnas skåp där. Jag hittade tillslut en informationslucka där de berättade att "ja visst, förut fanns det skåp här men inte sedan nineeleven..." Ja, det var ju bara 8 år sen. Vi gick över gatan till ett hotell och frågade om de hade några förvaringsmöjligheter men samma svar även där, "inte sedan nineeleven". Megafonkillen kanske inte hade jobbat sedan den 8 september 2001.

Vad göra nu? Rättrogen som jag är vågade jag mig inte på att försöka smuggla in kameran i kläderna (vilket förövrigt resten av publiken måste ha gjort med tanke på alla fotoblixtar). Vi fick helt enkelt hoppa in i en taxi och åka hem och sen tillbaka igen. Kändes som väl spenderade pengar... verkligen! Som tur var hade trafikstockning lagt sig lite och vi trillade ner på våra platser precis när förbandet gick av scenen. Men vem vill se ett förband?

Konserten var väl sådär, men jag kände att cirkeln liksom slöts. När jag såg Green day första gången, 1995, fick jag inte gå på konserten själv med två kompisar utan mamma följde med och satt på läktaren (med toapapper i öronen eftersom hon glömt öronproppar). Idår satt det framför oss en familj som uppenbarligen i liknande ärende hade följt med sin tonårsdotter på konserten. Lillebror satt och sov eller spejade uttråkat ut över arenan. Mamman och pappan ömson försökte intressera sig (de stod iallafall och tittade emellanåt) för sin dotters idoler, ömsom tittade djupt ner i sina nachotallrikar, de såg inte sådär jätteglada ut direkt. Dottern stod dock och hoppade hela tiden och var antagligen överlycklig.

såhär tufft var det

there and back again

Eftersom vi åkte ett par veckor till Sverige har det varit uppehåll i bloggen ett tag (inte för att jag är särskilt aktiv annars heller, men ändå). Nu har vi dock återvänt till värmen och lyckats vända tillbaka tiden igen. Nu väntar en dryg vecka av vardag och sedan är det dags för oss att få nytt besök. Idag ska jag gå och köpa träningskort på fräsig Yogastudio - planerar att återvända till Sverige som fullfjädrad yogini...

onsdag 15 juli 2009

peligroso

Helt plötsligt hade huset tvärs över gatan klätt in sig i röd galon, och det regnade ju inte ens.

Hepp! vilken trevlig granne vi fick. Undrar hur tätt det är, man kanske dör litegrann om man går förbi... när jag tänker efter har jag nog lite ont i huvudet idag.

Tydligen är huset infekterat av träterminter, vi får väl se om det står kvar när galonen tas bort.

onsdag 8 juli 2009

4:e juli

Amerikas nationaldag firades i traditionell tappning med parad, picnic och fyrverkerier. På paraden träffade vi bland annat uncle Sam, vilket kanske inte var så oväntat.

lite mindre väntat var paradens avslutning där bland annat den här killen dansade loss. Inte någon pilgrim direkt.

Dagen avslutades med picnic i south point park, sydspetsen av South Beach (kanske inte så svårgissat). Därifrån hade vi fri utsikt över fyrverkerierna från downtown och var dessutom nästan ensamma picnickare. Jag kan för övrigt tillägga att det var sjukt varmt.


Alla kryssningsbåtar som utgår från Miami passerar south point park väldigt nära så man kan vinka till passagerarna om man tycker det är roligt.

aktiviteter

När Stina och Peter var här hittade vi på en massa skoj. Bland annat gick vi på ett galet pass på gymmet som resulterade i att ingen av oss kunde gå ordentligt på flera dagar efteråt. Jag, Stina och Peter tog även en surflektion en dag när Stefan var tvungen att jobba, vi var grymma. tyvärr finns inga bildbevis.

Dessutom åkte vi till Oralndo och hängde på Universal studios. Såhär glada var vi:


Väl inne i parken gick vi en sväng till Hollywood ...


... och besökte Kwik-E-mart där man kunde köpa Duff

söndag 28 juni 2009

besök

Nu har äntligen Stina & Peter hittat hit och i eftermiddag drar vi till Orlando, wiiiee...

måndag 22 juni 2009

dagen efter

Dagen efter midsommarfriandet hanterade vi det här med att det var just dagen efter lite olika. Någon som kan gissa vilken frukost som var vems?

midsommar

Midsommar firades även här i Miami, men en dag senare än normalt. Vi hade dock både Abbas sill, gravlax och knäckebröd, något som föll i god jord hos både rumäner och en japan! Det fanns till och med en jordgubbstårta. Och så grillade vi.

Så på det hela taget var det som vilken midsommar som helst - ja, förutom att det var cirka 25-30 grader varmt hela tiden då och inte regnade. Och så saknade jag brännbollen.

Dagen efter midsommarfirandet spenderades dock precis så som dagar efter midsommar brukar spenderas - mestadels horisontellt.

söndag 14 juni 2009

olika

Idag har vi hängt på Dolphin-mall, ett outletköpcenter i närheten av Miamis flygplats. Självklart finns det en biograf i mitten vilket är rätt passande när ens sällskap inte har samma idé som en själv kring hur mycket lång tid som är rimligt att lägga på shoppande.

Helgen har även innefattat en tur till en vinprovningsbar på Lincon road. Där betalade man per oz och kunde således dricka 1 oz av en massa olika viner tills man hittade sin favorit.

Jag kan ju även passa på att berätta (för er som inte redan vet) att vi kommer hem till hösten, närmare bestämt i början av oktober. Stefans kontor ska läggas ner så det blir till att förbereda sig för att spendera vintern i Sverige.

måndag 8 juni 2009

mer översvämning

Om någon vill se fler bilder från i fredags, klicka här. Jag kan ju även nämna att det tydligen regnade cirka en "foot" på två timmar, vilket motsvarar ungefär 300 mm.

söndag 7 juni 2009

transylvanien

Jag måste ju även passa på att berätta att vi förra helgen ägnade oss åt den inte allför givna kombinationen att äta rumänsk brunch i Hollywood. Tydligen finns det två rumänska restauranger i Miamiområdet, de går under de fantastiskt originella namnen "Transylvania" och "Dracula". Vi var på restarung Transylvania, som ser ut som följer:

översvämning

Fredagen blev en liten sneek-peek på kommande (pågående!) orkansäsong när värlldens värsta oväder drog in över south beach och sedan i princip parkerade sig där. I över två timmar öste regnet ner medan åskan och blixtrarna bara avlöste varandra. Jag tror aldrig jag varit så pass mycket mitt i ett åskväder som då. Det hela ledde till att south beach blev översvämmat. Titta här så får ni en ide över hur det såg ut, klicka på "view slideshow" nere till vänster på sidan.

Det här är gatan utanför vårt hus.

Givetvis räckte det inte med att gatorna svämmade över, vattnet hittade även in i vår bil. Så istället för att lämna Miami och åka till Lake worth som vi planerat att göra fick vi ägna fredagskvällen åt att ösa och försöka torka bilgolvet. Det var inte bara en blöt bil som satte käppar i hjulet för våra helgplaner, gatorna runt oss var värre drabbade och det stod övergivna bilar lite vart som helst. Att ta sig ut från south beach var lättare sagt än gjort så vi valde att stanna hemma.

ylwa i ösartagen

fredag 29 maj 2009

lemur

Det var varken apa eller tvättbjörn... efter lite googlande på "djur med svart-vit svans" insåg jag att det måste varit en lemur han hade. Är det normalt att ha en lemur som husdjur? Kanske ska satsa på det istället för hund.

onsdag 27 maj 2009

f y i

När jag var påväg hem från affären (världens bästa) såg jag en kille med ett djur i sele på axeln. Först trodde jag att det var en katt, sen tänkte jag att varför skulle en katt sitta på en axel och ser det inte lite ut som en apa? sen såg jag en lång svans som var svart-vit randig och började tänka tvättbjörn. Jag hann aldrig se ordentligt.

Men jag tror ändå att det var en apa, det verkar väl mer normalt att ha en apa sådär lite casual på axeln en onsdagseftermiddag än en tvättbjörn? och har tvättbjörnar långa svart-vit randiga svansar? har apor det?

Jag måste ändå säga att här på south beach har djurskinn/pälsmodet tagits ett steg längre, först var det levande ormar runt halsarna och nu apor/tvättbjörnar... vad kommer härnäst?

söndag 24 maj 2009

key west

Imorgon är det memorial day här i amerikat så det är långhelg. Vi hade hört att just memorial day-helgen är galen på south beach, fast inte i positiv bemärkelse direkt. Tydligen är den här helgen startskottet för sommaren och folk drar till stranden för att festa loss, vilket lett till, allt enligt våra tillförlitliga rykten, minst en dödskjutning varje år här i krokarna. Så vi hade sedan länge planerat att lämna Miami beach för lite mer exotiska resmål: Bahamas. Nu ville dock varken ödet, turen eller discovery cruiselines att vi skulle komma iväg, för vår avgång (torsdag morgon) ställdes in i onsdags kväll.

Efter att ha spankulerat runt och surat i en dag samt följt väderleksrapporterna lite halvmaniskt för att försöka lista ut var det inte skulle hällregna och åska de närmaste dagarna drog vi iväg till Key West. Om vi nu inte skulle få lämna landet på riktigt ville vi iallfall komma så långt bort från fastlandet som möjligt. Vid "the southernmost point" i Key West ska det nämligen vara närmre till Kuba än till det amerikanska fastlandet.
I Key West bor man på jättedyra Bed & breakfasts, går på gamla schabbiga men småcharmiga barer och åker och snorklar. Alltså var det precis vad vi gjorde.
Ja, och så åt vi konstig glass också.

tisdag 19 maj 2009

into the groove

I lördags åkte vi en sväng till Coconut groove, eller kort och gott the groove som det tydligen heter på miamiska. The groove är Miamis tidigare vänster- och konstnärstillhåll men har idag övergått till det rikaste området i staden (allt enligt vår guidebok). Det var några ganska gulliga kvarter men det märktes på priserna att området var hem åt rikingar. Centrumet utgörs av "Cocowalk" som menar sig vara en utomhusgalleria men som inte är särskilt stor och innehåller mer restauranger än affärer. Så här såg "ingången" ut.

Vi hade tänkt att äta lunch där men hade varken lust att betala $25 dollar per person eller äta skräpmat. Det slutade med att vi besökta vårt nya favoritställe Smoothie King och drack lunch istället.










Smoothie king är fantastiskt amerikanskt på något sätt, de har en hälsoprofil och man kan lägga till alla möjliga kostiga grejer i sin smoothie; antioxidanter, vitaminer, engery boost hokus pokus, muskelbyggargrejer, och gå-ner-i-vikt-grejer. De säljer även proteinmuffins, proteinkakor och proteinostbågar. Samtidigt säljs vanliga kakor, chips, jelly beans och annat godis. Vansinnigt konsekvent ... verkligen.

onsdag 13 maj 2009

sanibel

I helgen företog vi oss en liten roadtrip till Sanibel och Captiva island som ligger på Floridas västkust, cirka tre timmar med bil från Miami. På vägen dit åkte vi genom Everglades området och såg flertalet alligatorer ligga och plaska i vattnet vid sidan av vägen. Väl framme hängde vi lite på stranden.

Sanibel island ligger i mexikanska golfen så det var jättevarmt i vattnet, och stränderna är bokstavligt talat, överfulla av snäckor. Ungefär så här.

Eller såhär.En och annan krabba bodde där också.

Sanibel är, förutom sina snäckstränder, känd för fantastiska solnegångar eftersom man ser solen gå ner "i havet". På kvällen letade vi därför upp en restaurang på Captiva island som låg precis vid stranden. Jag kan ju säga att vi inte var särskilt imponerade, en solnedgång är ju en solnedgång och inte så mycket mer. Men vi fick iallafall goda crabcakes.

Stefan och den beryktade, rätt så mediokra, solnedgången.

På vägen hem stannade vi i Napels och åt lunch, av någon anledning är floridas västkust ett nav för städer med härmape-namn såsom: Napels, St Petersburg och Venice.

fredag 8 maj 2009

trafik

Det här med att köra bil runt Miami kan ofta se ut ungefär såhär. Tilläggas kan att folk i allmänhet inte verkar veta vad blinkers är, det amerikanska uppkörningsprovet tar cirka tio minuter och sker på en parkeringspats samt att man ofta blir tutad på om man stannar för rött ljus. Jag föredrar att gå. Fast inte på motorvägen dårå.

Det är jätteroligt med expresslanes (de två filerna längs till vänster) råkar man hamna där av misstag för man köra typ till Orlando för att vända, det gjorde vi i somras nämligen.

måndag 4 maj 2009

oväntat besök

Nu har jag haft mitt första besök i Miami. Väldigt oplanerat och överraskande. Min gamla vän Mariana var på väg hem från Guatemala men blev, pågrund av flygförseningar, "fast" i Miami en dag. Så idag har vi hängt på South Beach. Vi hann kolla in stranden ...

... och äta jättenachos till lunch på mitt och Stefans nya favvo-mex hak: T-mex

Sen var hon tyvärr tvungen att ge sig iväg till flygplatsen igen.

Det var otroligt kul att marre kunde titta förbi, lite märkligt bara att kunna få spontanbesök när man är så långt hemifrån. En bra påminnelse om att världen är liten ibland, och nej, jag bjöd inte på Gevalia.

matkultur

Efter ett svettigt träningpass i fredags hade Stefan tjatat till sig att vi skulle äta Dominos nya fluga; breadbowl pasta, i princip en extra tjock panpizza med en pastarätt på. Det var både gott och lite äckligt på samma gång, men framförallt ganska roligt. Snacka om kolhydratladdning.

Jag kan ju berätta att vi blev rätt mätta.

tisdag 28 april 2009

det värsta med South beach

På South beach finns minst en (kanske två) killar med lite speciell smak gällande accessoarer. Sedan vi flyttade hit har jag sett honom tre eller fyra gången. Han verkar hänga främst på de största turiststråken: Ocean drive och Lincon road. Av någon outgrundlig anledning, som jag för allt i världen inte kan förstå, tycker den här killen att en gigantisk orm är passande som halsduk.
Eftersom det jag är mest rädd för i hela världen är just ormar tycker jag inte det är så roligt, särskilt som han dyker upp när man minst anar det. När vi var här förra året såg Stefan en kille med en stor gulvit orm runt halsen, den jag sett nu är mer typiskt boaormsfärgad. Jag vet inte om det är samma kille som har, så att säga, två olika halsdukar, eller om det finns två individer som tycker det här häftigt att gå runt och se ut som idioter.

Jag har hakat upp mig rätt mycket på det här (som ni kanske märker). Något jag har funderat mycket på är hur den här killen tar sig till turiststråken, bor han precis brevid och kan således bara slänga ormen över halsen och gå ut? Behöver han åka bil för att komma hit, och isåfall, kör han med ormen runt halsen? har han den i ett terrarie i baksätet? har han en privat chaufför? har han alltid ormen runt halsen? sover de ihop? får man verkligen gå runt sådär på öppen gata? får man gå in i affärer? jag menar, det finns ju förbudskyltar mot hundar vid restauranger och affärer men jag har aldrig sett en förbudsskylt mot ormar.

Så i söndags när körde helt fredligt på Alton road såg jag plötligt i ögonvrån: kille på cykel med fet orm runt halsen(!) inte en syn man ser varje dag, och tur är väl det. NU vet jag iallafall hur han tar sig fram. Inte för attt det skulle göra mig något, men borde det inte finnas en risk attt ormen fastnar i ekrarna?

helg

Helgen spenderades i bästa turiststil, efter lite shoppande på Collins Avenue gick vi till Nikki beach på lördagseftermiddagen. Där var det halva priset på Mojitos och framförallt var det GODA Mojitos. Där blev vi sittande tills solen gick ner.

På söndagen gick vi till Lincon road där det skulle vara en "farmers market". Där hittade vi dels en tysk brödförsäljare som hette Stefan vars bröd vi givetvis köpte, dels en guacamole-tant som gjorde väldigt god guacamole. Givetvis åt vi tacos till midddag :)

tisdag 21 april 2009

gunning

Någon som vet vad gunning är? Någon som vet vad en krankcycle är?
nä, tänkte väl det, sätter man ihop det blir det i varje fall: gunning on the krankcycle och det var vad vi ägnade oss åt igår kväll. Som jag nämt har vi blivit medlemmar i ett tufft och främt gym här på South Beach. Där finns alla möjliga och omöjliga träningspass att prova på (bland annat tio olika sorters yoga). Men igår var som sagt på ett pass gunning...

Det är som spinning fast istället för fotpedaler har man handpedaler. Kolla här så får ni se hur det ser ut. Spexigt va?

Man har även en pulsmätare på sig och deltagarnas puls visas på en stor bildskärm. Så syns det om någon fuskar... och nu börjar jag få träningsvärk i hela ryggen.

måndag 20 april 2009

skafferi

Om man köpte 20 burkar blev det billigt.

helgbestyr

I helgen anordnades Miami beach Pride för första gången (vilket är lite förvånande). Vi var såklart på Oceans drive och beskådade paraden som tyvärr inte var särskilt imponerande.

På söndagen ägnade vi oss åt den eminenta sysslan storhandling på Winn-dixie (är det inte ett underbart namn?). Det tar ungefär dubblet så lång tid att handla här än hemma eftersom vi inte har den naturliga förståelsen för var en varas naturliga plats i en affär är. Sen har vi även märkt att vi hängt upp mycket av vår matlagning på creme fraiche, gärna smaksatt, vilket inte finns här. Här finns creme chese och ricottaost på burk samt 300 olika sorters keso. Man kan få keso i extra stora bitar, stora bitar, mellanstora bitar eller små bitar. Vi saknar Arla. Å andra sidan finns det en hel uppsjö av vegetariska köttsubstitutsprodukter som jag aldrig stött på i Sverige som jag håller på och provar mig igenom så jag ska inte klaga.

Någon strand har vi inte sett till den här helgen. Det sägs att det som utmärker en boende på miami beach är att de aldrig är på själva stranden. Jag ska jobba lite hårdare för att motbevisa den tesen. Avslutningsvis bjuder jag på en bild från förra helgen (när vi faktiskt tog oss till stranden några timmar) visst är våra beachstolar fantastiskt fina?

husdjur

Häromdagen hade den här slagit läger på vår lilla uteplats. Ödlor springer det överallt men de brukar se lite annorlunda ut. Rolf, är det här en bebisleguan ?

söndag 12 april 2009

nya vänner...

... sjölejonen.

Långfredagen spenderades på Miami Seaquarium, ett ganska så litet och behändigt ställe, dagen till ära fyllt med godisstinna barn som sprang runt och letade påskägg. Där tittade vi på sjölejon, manatéer, två olika sorters delfiner och en späckhuggare, eller "killer whale" som det tydligen heter. Allt som allt en trevlig upplevelse, vi uppgraderade till och med våra inträdesbiljetter till årskort när vi skulle gå hem så om någon kommer och hälsar på vet ni vart vi kommer att åka!

Lolita, the killer whale

Till råga på allt såldes det Oreos cheescake.